Klimatkrisen kräver förändrade matvanor

I dag äter vi svenskar överdrivet mycket kött. Vår köttkonsumtion har ökat. Det är varken bra för hälsan eller för klimatet. Om vi vill äta kött handlar det om att äta mindre portioner och mer sällan, skriver Birgitta Påhlsson i en debattartikel i Borås Tidning 9 maj 2022.

Budskapet från forskarna är kristallklart. Utsläppen av koldioxid och övriga växthusgaser fortsätter att öka globalt. Extremväder blir vanligare, nu senast den extrema värmeböljan i Indien och Pakistan. Riskerna och effekterna från klimatförändringarna kommer att bli värre tidigare än väntat.

Vi har, enligt FN:s klimatpanels senaste rapport, tre år på oss att vända utvecklingen. Men, det går att hejda uppvärmningen till nivåer i linje med globala överenskommelser om vi accelererar takten i omställningen.

Att äta klimatsmart är en möjlighet att snabbt minska vår påverkan på klimatet. ”Fixar vi maten, fixar vi planeten”, säger forskaren Johan Rockström.

Ungefär en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från maten och största delen kommer från kött och mejeriprodukter. Vi kan göra stor skillnad och bidra till en betydande utsläppsminskning genom att äta mer från växtriket och mindre kött.

I dag äter vi svenskar överdrivet mycket kött. Vår köttkonsumtion har ökat med 66 procent mellan 1960 och 2018, enligt Naturvårdsverket. Det är varken bra för hälsan eller för klimatet. Om vi vill äta kött handlar det om att äta mindre portioner och mer sällan och att då till exempel välja naturbeteskött som bevarar den biologiska mångfalden.

Det finns många alternativ till att få i sig protein i andra former än kött, exempelvis genom linser och bönor, men det finns också forskning och utveckling av svamp och alger som proteinkällor. Framtidens växtbaserade mat finns runt hörnet och råvarorna är billiga. Det växande intresset för vegetarisk kost har också översvämmat marknaden med spännande recept från olika kulturer och det har blivit mer trendigt att äta vegetariskt.

Politiker och företag måste ta ett stort ansvar, men vi konsumenter måste också göra medvetna val och förändra våra konsumtionsmönster. Även om individens påverkan är en droppe i havet, så är det vi tillsammans som har skapat klimatkrisen, då måste vi också tillsammans bära ansvaret för att rädda klimatet.

Politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen. Borås stad har beslutat om en årlig minskning av utsläppen med 16 procent och då avses påverkan från alla som bor och verkar inom kommunen. Här finns det en stor potential när det gäller bland annat matvanor och mathantering. Och här är samverkan viktig. En sådan finns redan i dag, men kan utvecklas vidare.

På Högskolan i Borås finns till exempel framgångsrik forskning inom resursåtervinning och alternativ mat. Bland annat har en produkt gjord på en speciell sorts proteinrik och lättodlad svamp tagits fram. ”Hamburgare” gjorda på denna svamp är jättegoda (vi har testat).

Samhället måste skapa goda förutsättningar för att leva och äta klimatsmart och vi måste alla bidra till en omställning. Jordbruket och övriga led i livsmedelskedjan behöver bli bättre på att producera livsmedel med mindre växthusgasutsläpp.

Det kan inte heller vara så att affärerna ska ha allt som konsumenterna efterfrågar, från jättebra till jättedåliga produkter rent klimatmässigt, och att huvudansvaret ligger på konsumenten att göra klimatmedvetna val i vardagen. Det finns goda exempel och initiativ, men det måste till mer.

Butikskedjor kan bidra till ökad medvetenhet genom klimatmärkning och att till exempel inte ha kött som kampanjvara varenda vecka. Och jordbruken kan bredda sig och lägga till alternativ till djurhållning, som odling av baljväxter. Men vi måste också på individnivå göra medvetna val och försöka påverka till en förändring. Och det behövs politiska beslut och handling för att främja förändrade konsumtions- och produktionsmönster, bland annat mindre köttkonsumtion och förebyggande av matsvinn.

Lär dig mer om denna viktiga fråga. Den 10 maj föreläser Elin Röös, universitetslektor vid SLU, om maten och klimatet i Caroli församlingshem, klockan 19. Hon forskar kring hållbar produktion och konsumtion av mat och har tillsammans med Världsnaturfonden (WWF) utvecklat Kött- och vegoguiden, som ger ett vetenskapligt stöd till val av matvaror.

Birgitta Påhlsson, matgruppen, Klimatomställning Borås