Borås stad bör ställa om sitt skogsbruk

Den skogspolitik Borås stad för, liksom många andra aktörer, har på senare tid blivit allt mer ifrågasatt nationellt och internationellt. Det är skogsbruk med kalhyggen som bidrar till klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Ett skogsbruk som tekniska förvaltningen har försvarat i en replik till Borås fågelklubb.

Ett skogsbruk med kalhyggen äventyrar generationers livsvillkor och riskerar att slå undan benen för våra barns och barnbarns framtid. Vi behöver vår biologiska mångfald, en mångfald som är i kris, det håller vi med tekniska förvaltningen om.

Men varför försvarar de då kalhyggesbruket? Det är just detta skogsbruk som bidragit till det ökade hotet mot den biologiska mångfalden. Detta kan vi läsa i senaste rödlistan från Sveriges lantbruksuniversitet.

Tekniska förvaltningen påstår att de ungskogar som ersätter de äldre skogarna skapar förutsättningar för denna mångfald. Men det är just minskningen av äldre skogar som driver på krisen för den biologiska mångfalden. En mängd arter kräver i själva verket äldre skogar som får stå kvar länge.

Vi ifrågasätter påståendet att problematiken kring stormskador och insektsangrepp kommer av att skogarna får bli ”äldre”. Det vill säga äldre än 60–100 år, då träden egentligen bara är i sin barndom. Insektsangrepp av granbarkborre är större i skogar som brukas med kalhyggen. I sådana skogar gynnas inte granbarkborrens naturliga fiender.

Stormskador kan vi också se drabbar likartade skogar mer, där mer eller mindre samtliga träd är av samma höjd. Till det kommer att granar är särskilt känsliga för starka vindar på grund av sina ytliga rotsystem.

Vi ställer oss också frågande till tekniska förvaltningens skogsbruk i tätortsnära skogar, där det sägs att det ska gynna det rörliga friluftslivet. För de boråsare som nyligen rört sig i de populära friluftsområdena på Rya åsar eller vid Kypesjön, framgår det tydligt hur skogsbruket inte tar hänsyn till de sociala aspekterna av friluftslivet.

Kalhyggena sprider sig i området vid Kypesjön och på Rya åsar har det också skett avverkningar, med barkborreangrepp som ursäkt. Det skogsbruk vi förespråkar sätter boråsaren och naturen i centrum med ett ekosystembaserat arbete. Ett skogsbruk utan kalhyggen som gynnar naturvärden istället för att utarma den biologiska mångfalden. Ett skogsbruk som låter dig motionera och vandra i mer naturliga skogar istället för på kalhyggen

.Ett sådant skogsbruk bidrar också till den gröna omställningen som måste komma genom att vi låter träden producera långlivade produkter i motsats till dagens kortlivade (biobränslen och engångsprodukter) som påskyndar klimatförändringarna

.Minskade skogsavverkningar ger stor och omedelbar klimatnytta. Så löd en rubrik som presenterade en svensk forskningsstudie om just detta. I samma linje gick en rapport från konjunkturinstitutet som förespråkar att mer kol behöver bindas i våra skogar genom att ge upphov till fler långlivade produkter. Kom ihåg att cirka 80 procent av det som avverkas i dag blir kortlivade produkter, vars kol snart hamnar i vår atmosfär.

Till sist nåddes vi i december av nyheten från Skogsstyrelsen att miljökvalitetsmålet ”levande skogar” inte bedöms bli uppnått i något län till år 2030. I Västra Götaland är trenden dessutom negativ.

Vad mer behöver politikerna i Borås stad höra för att respektera folkviljan att ställa om sitt skogsbruk? En undersökning från Världsnaturfonden har visat att åtta av tio svenskar tycker det är viktigt att skydda våra skogar.

Vi råder våra politiker att lyssna och ta tillfället i akt att ställa om stadens skogsbruk. Och varför behöver Borås stad upp till 100 år att ställa om när många andra städer, till exempel Göteborg, redan har gjort det?

Borås fågelklubb, Klimatomställning Borås, Naturskyddsföreningen i Borås

Publicerad i Borås Tidning 11/1 2022