Borås stad måste ställa om skogsbruket

Insändare till Borås Tidning den 12/3 2024.

Borås stad har lämnat in avverkningsanmälningar för skog nära Hestra, Hässleholmen, Sjöbo, Bergdalen och Viskafors till Skogsstyrelsen. Enligt anmälningarna ska skogarna slutavverkas och markberedas (plöjas?) innan plantering.

På Hestra blir det cirka 11 fotbollsplaner (7,7 ha) bakom Valthornsgatan, flitigt nyttjad av närboende och Midgårdsskolan. Den skogen har till större delen inte avverkats på 80–100 år. Borås stad ska ta särskild hänsyn till sådan skog genom certifieringen Forest Stewardship Council (FSC) och ger Borås stad bättre betalt för sin skog.

FSC har också som villkor att markägaren ska informera och samråda med berörda (närboende, naturskydd etcetera), vilket Borås stad verkar ha låtit bli i detta fall.

Kypeskogen, med plats för 100-åriga träd, friluftsliv, växt- och djurliv, svamp och bärplockning, nås lätt till fots från flera bostadsområden. Där kommer skogsområdet mellan Hässleholmen och Kypesjön vara näst intill helt avverkat efter det att planerade 35 fotbollsplaner (25 ha) adderas till redan förfulande kalhyggen och granplanteringar från de senaste 15 åren. En avverkningsanmälan berör också skogen mellan Viskafors centrum och Skansenområdet.

Det pågår en naturkris i den svenska skogen med en förlust av den biologiska mångfald som vi är helt beroende av. Det intensiva skogsbruket med kalhyggen hotar ett stort antal skogslevande arter. Skogens sociala värden går förlorade när kalhyggena breder ut sig. Träd och mark binder koldioxid som frigörs från kalhyggen och från träd som används till massaved och bioenergi. Det kan ta mer än 40 år innan ny skog balanserar upp koldioxidförlusterna.

Ett naturnära skogsbruk binder fortsatt koldioxid och ger långlivade produkter. I dag väljer många skogsägare andra skogsbruksmetoder än kalavverkningar av områden med ett trädslag efter 70–80 år. Alla större skogsbolag gör försök med nya metoder. Allt fler kommuner väljer bort kalavverkning för sitt skogsinnehav.

De gamla metoderna med kalavverkningar gynnar de stora skogsbolagens sågverk och massaindustri. Markägaren ska från den perfekta kalkylen på intäkter av ett 80-årigt markinnehav dra av arbete för avverkning, plantering, markberedning och gallringar. Dessutom är var femte gran i våra trakter rötskadad av rotticka. Skog som aldrig når avverkningsmognad fälls i allt fler stormar på grund av klimatet och barkborren frodas under varma, torra somrar när hela skogen består av gran.

Borås stads skogsbruk måste anpassas när världen förändras snabbt med klimatkris och minskande biologisk mångfald. Nu kalavverkas till och med områden som definieras som skog med kombinerade mål.

Citat från Borås stad: ”Tätortsnära områden som sköts med längre omloppstider än som är ekonomiskt motiverat. Rekreationsskogarna skall vara attraktiva för det rörliga friluftslivet. Skogsområden med ett produktionsintresse men där naturvårds- och sociala hänsyn vida överstiger generell hänsyn. Dessa skogar bör skötas med största möjliga hänsyn till dessa värden kombinerat med klimat och biologisk mångfald.”.

Det är svårt att förstå att de planerade avverkningar överensstämmer med dessa mål.

Vi väntar med intresse på stadens utredning ”Ökad variation i skogslandskapet, med uppdraget: Hur ska Borås stad på bästa sätt kan vidareutveckla arbetet med att på sina egna marker uppnå ökad variation i skogslandskapet, pröva alternativa brukningsmetoder, återskapa våtmarker och öka den biologiska mångfalden, dels om hur skogen bäst kan fungera som kolsänka.”.

Ska Borås bli landets sista kommun som har kvar kalavverkningar (trakthyggesbruk)?

Börje Fritzsonordförande, Naturskyddsföreningen Borås

Anders Hjort, ordförande, Klimatomställning Borås

Niklas Tellbe, ordförande, Borås fågelklubb

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.